«Gån in genom den trånga porten.»

«Jag är sanningen... ingen kommer til Fadern utom genom mig.» Joh. 14: 6. Alltså kommer ingen til Fadern utom genom sanningen. Här ha vi «den trånga porten.» Det är sanningen. Det är genom sanningen, som Fadern uppenbarar sig för människorna. Den som böjer sig för sanningen och går in genom den, han kommer till Fadern. Den som går förbi sanningen, han förblir i mörkret utanför. Det är inför sanningen, som varje människas väl eller ve avgöres för evigheten.

När sanningen ställes fram för dig, så kom då ihåg, att du står vid porten. Och där avgöres ditt väl eller ve för evigheten. Böjer du dig för sanningen, så att du går in i den och lyder den, då födes du till liv genom sanningen. Jak. 1: 18. Du går då in genom den trånga porten. Ty sanningen är den trånga porten, och någom annan port till livet finnes icke. Om du däremot går förbi sanningen, så går du förbi porten, och all din ävlan att vinna det eviga livet är då förgäves.

Du kanhända ger ditt bifall till sanningen men finner det överflödigt att gå in genom den, ty du har alleredan gått in genom en annan port, en bredare. Det är nämligen många, ja, sorgligt nog de flesta i våra dagar, som finna den verkliga porten, sanningen, för trång och ha därför gått in genom en annan port, en bredare. De ha anammat en annan Jesus än Han, som är sanningen. Den Jesus, som Gud sände för att fördöma synden i köttet, för att vi skulle uppfylla lagens krav genom att vandra icke efter köttet, utan efter Anden (Rom. 8: 3—4). Han synes dem för hård, genom Honom förmå de ej att gå in. Det ville bli för svårt att uthärda syndens dom i köttet. Därför ha de anammat en annan, en Jesus, som ser mellan fingrarna med överträdaren (Jfr. 3. Mos. 20: 4—5), vill förlåta och vara nådig, men som icke fordrar full seger över begärelserna i köttet och fullkomlig lydnad för Guds bud, en Jesus, som har överseende med att man kränker rätten. En sådan Jesus är icke sanningen. Men genom denne Jesus ha de många i våra dagar gått in i «fårahuset». Dessa äro tjuva och rövare. Joh. 10: 1. På detta sätt har «fårahuset» blivit fullt av tjuvar och rövare. Icke att undra på att det är inom kristenheten, som det är....

«Kämpen för att komma in genom den trånga dörren; ty många, säger jag eder, skola försöka att komma in och skola dock icke förmå det.» Luk. 13: 24. Det är sanningen, som är «den trånga dörren». Vid den är det du skall kämpa, kämpa för att övervinna dig själv. Vid sanningen är det du skall förneka dig själv för att ge sanningen rätt. Vid sanningen är det du skall böja dig och göra sinnesändring. Det är icke nog, att du böjde dig för sanningen en första gang. Sinnesändringen är icke genomförd i ditt liv, förren allt motstånd till sanningen är nedbruten i ditt sinne. Men när du kommit därhän, att du bara behöver få veta sanningen, så är du redo att praktisera den, då är sinnesändringen genomförd i ditt liv. Du har då antagit ett nytt sinne, som är med sanningen. Du har då kommit in på den smala vägen, där du har att uthärda sanningens dom over synden i köttet, lida till köttet för att om möjligt komma till en ände med synden, som bor däri. 1. Pet. 4: 1. Alltså först när du låtit dig helt övervinnas av sanningen, så att du blivit sanningens träl, först då har du kommit in på vägen. Och det är denna träldom under sanningen, som för oss ut i den verkliga friheten. Joh. 8: 31—32. Det blir träldom för köttet och den löser Anden. All annan frihet är köttets frihet. För den sträva alla, som gå in genom en annan dörr än sanningen.

Det är två ting, som vi måste avlägga, om vi skola komma igenom den trånga dörren och nå den verkliga friheten. Det är särskilt synden, som så hårt omsnärjer oss, men också allt som är oss till hinder. Heb. 12: 1.

I regeln är det, när det blir fråga om att avlägga «allt som är oss till hinder,» som människorna finna dörren för trång, och tillgripa då den fruktansvärda utvägen att tillkämpa sig frihet att kunna leva kvar i dessa ting. Denna frihet sker på bekostnad av ett vaket samvete. I samma mån, som man kan förhärda sitt hjärta mot sanningen, kommer man ut i frihet. Detta är köttets frihet. För förkämparna av denna frihet ville det vara träldom att helt enkelt lägga bort det som är oss till hinder. Därför kämpa de för frihet att kunna leva kvar i dessa ting. Det är dessa som i sin lösaktighet få många efterföljare. 2. Pet. 2: 2. Genom sin frihet efter köttet uppbygga de andras samveten, så att de överträda, där de annars hållit Guds bud.

Jag känner en ung evangelist, som för sitt samvetes skull icke kunde bedriva tiggeri i sin verksamhet. Men så kom han till en bibelskola, som hölls i en stor församling, där man tog upp kollekt i varje offentligt möte. När han såg detta, blev hans samvete uppbyggt därav, så att han sedan i sin verksamhet kunde bedriva tiggeri på samma sätt, som han sett ledarne i den stora församlingen göra. Och jag hörda honom uttrycka sin glädje över att han nu blivit frigjord på detta område. Så går det till. Man löser själarna från träldomen under sanningens Ande och för dem ut i köttets frihet. De som börjat kämpa sig igenom den trånga dörren, lösa de från denna kamp och för dem in i «fårahuset» genom en bredare dörr, genom vilken de själva gått in.

Dessa äro de som vinna de många och som bygga upp de stora församlingarna och som få kallelser i hoptals till olika platser. De äro efterfrågade. Ty många äro de som älska den frihet, som dessa bjuda på. Drag dig ifrån dessa tjuvar och rövare. De komma annars att vara ett hinder för dig vid din kamp för att komma igenom den trånga porten.